Många känner till att flera parter är inblandade vid seminering av ett sto. Frågan om vilken part som äger vad är dock inte alltid klart. I denna artikel ska vi försöka reda ut begreppen och förklara konsekvenserna av de olika parternas mellanhavanden.

I flertalet av de avtal som tecknas vid seminering/beställning av semin följer att det är stoägaren/fodervärden som beställer seminering och därmed är betalningsansvarig.

Den s.k. hästpassförordningen kräver att alla hästar ska ha pass där även ägare registreras.

Ägare till avkomman i civilrättslig mening och i fråga om registrering överensstämmer dock inte alltid. Förvaltningsrätten i Jönköping har i mål 3335–15 konstaterat att det inte ankommer på avelsföreningen att närmare efterforska äganderätten till en häst vid registrering av pass.

Samtidigt innebär hästpassförordningen att ”rätt” avelsförbund inte får neka registrering av en avkomma på begäran, vilket innebär att fel ägare, i civilrättslig mening, kan registreras.

Vad händer då om beställaren av seminering inte vill betala för utförd tjänst eller köpt produkt?

Tidigare medförde bland annat utebliven betalning till hingsthållaren att denne kunde vägra att utge språngsedel, vilket fick till följd att avkomman inte kunde registreras; ett någorlunda verksamt påtryckningsmedel för att få betalt.

Med nu gällande hästpassförordning går det dock att, med hjälp av uppgiven stam, ID-kontroll och DNA, utfå pass på avkomman då förordningen kräver att alla hästar har pass.

Som uppfödare registreras stoägaren eller den som kan uppvisa avtal som ger uppfödarrättighet. Om inget annat anges registreras även uppfödaren som ägare. Om skriftliga avtal saknas mellan stoägare och fodervärd kan detta således medföra att en stoägare kan registrera en avkomma, utan att de facto vara betalningsansvarig för densamma.

Vid en eventuell fordringstvist har seminstation och hingsthållare att rikta sina krav mot beställaren, som i sin tur får föra talan vidare mot stoägaren. Utan avtal kan det sistnämnda vara svårt ur bevishänseende.

Retentionsrätt i pass saknas enligt hovrättsavgöranden, då passet ska följa hästen.

Det ska i sammanhanget påpekas att ägarregistrering hos ett avelsförbund inte har något bevisvärde avseende vem som är faktisk ägare av hästen, vilket följer av bland annat NJA 1984 s 132 och NJA 1987 s 3.

Kontentan är således att det är av yttersta vikt att såväl seminstationer som hingsthållare känner till vem som är part, samt att fodervärd och stoägare tecknar avtal som även reglerar betalningsansvaret.

Behöver du juridisk rådgivning kring avel och hästköp, eller har du funderingar kring andra frågor om hästar och juridik är du välkommen att höra av dig till oss på Advokatfirman Aldo. Vi har lång erfarenhet av hästjuridik och kan hjälpa dig igenom hela processen från avel till försäljning och köp.