Likvidation är ett förfarande som innebär upplösning av ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag. Anledningarna till likvidation kan vara flera, exempelvis att ägarna inte längre vill driva verksamheten eller att styrelsen inte registrerats inom den tid som stadgas i årsredovisningslagen (1995:1554). I den här artikeln tittar vi närmare på förfarandet.
En likvidation kan ske antingen frivilligt eller tvångsvis. En frivillig likvidation aktualiseras vanligen när ägarna inte längre vill bedriva verksamheten. I ett aktiebolag kan antingen styrelsen eller en aktieägare skriva ett förslag till beslut som ska behandlas på bolagsstämman. I förslaget till beslut ska framgå bland annat skälen för likvidation och vilka alternativ som står till buds, från vilken dag likvidationen föreslås gälla samt eventuellt ett förslag på vem som ska utses till likvidator. Beslut om en frivillig likvidation beslutas av bolagsstämman med enkel majoritet, om inget annat framgår av bolagsordningen. Beslutet ska sedan anmälas för registrering till Bolagsverket.
Beslutet om likvidation gäller omedelbart, men bolagsstämman kan bestämma att det ska gälla från och med en senare dag, under förutsättning att det inte finns anledning till tvångslikvidation. Observera att en anmälan om frivillig likvidation med ett beslut som gäller omedelbart inte kan återkallas. Bolagsstämman kan endast upphäva ett likvidationsbeslut som träder ikraft en viss senare dag, så länge dagen inte har infallit. Om beslutet saknar ett förslag på likvidator utser Bolagsverket en advokat till likvidator.
Om ett aktiebolag inte uppfyller de särskilda krav som finns på aktiebolag, kan det tvingas att träda i likvidation, så kallad tvångslikvidation. I de fallen beslutas likvidation av antingen Bolagsverket eller allmän domstol. Bolagsverket kan besluta om likvidation om exempelvis aktiebolaget inte har anmält en behörig styrelse till Bolagsverket, om ett publikt aktiebolag inte anmält en verkställande direktör till Bolagsverket, om ett aktiebolag har krav på revisor och någon sådan inte anmälts till Bolagsverket eller om aktiebolagets årsredovisning inte har inkommit till Bolagsverket inom elva månader från räkenskapsårets utgång. Allmän domstol kan besluta om likvidation bland annat om aktiebolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.
En fråga om tvångslikvidation kan tas upp antingen av Bolagsverket på eget initiativ eller av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en aktieägare, en fordringsägare eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda aktiebolaget.
Ärendet inleds genom att Bolagsverket skickar ett likvidationsföreläggande, vari meddelas vilka brister som aktiebolaget måste åtgärda samt inom vilken tid, för att aktiebolaget inte ska försättas i likvidation. Föreläggandet kungörs också i Post- och Inrikes tidningar eftersom ett likvidationsföreläggande även riktar sig till aktieägare och borgenärer. I det fall Bolagsverket på eget initiativ skickar ett likvidationsföreläggande på grund av att aktiebolaget inte har behörig styrelse, verkställande direktör, särskild delgivningsmottagare eller revisor, ska aktiebolaget betala en avgift på 2 700 kronor (2023).
Om aktiebolaget inte inkommer med begärda uppgifter eller handlingar enligt likvidationsföreläggandet, beslutar Bolagsverket om att aktiebolaget ska gå i likvidation, vilket gäller omedelbart. Bolagsverket utser i samband därmed även en likvidator som därefter ska företräda aktiebolaget.
Vi på Advokatfirman Aldo har lång erfarenhet av uppdrag som likvidatorer. Tveka inte att kontakta oss om ni har frågor inför en eventuell frivillig likvidation eller i det fall ni står inför en tvångslikvidation.